Mjölkmage

Många som lider av magbesvär mår bättre av att utesluta mjölkprodukter ur sin kost. Magproblem orsakade av mjölk tros ofta bero på laktosintolerans, dvs att man inte bryter ner mjölksockret på rätt sätt. Trots det reagerar många känsliga personer på mejerier som är laktosfria. För en del kan det handla om att man reagerar på själva mjölkproteinet och då hjälper inte laktosfri kost. På senare tid har en ny hypotes växt fram och då handlar det inte om proteinet utan om mejerifetterna. Ett högt intag av mejerifetter påverkar vår bakterieflora i magen negativt och detta har kopplats samman med allt ifrån IBS-besvär till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit. I teorin skulle detta även kunna öka risken för att utveckla tarmcancer. Har du besvär med magen är det alltså en god idé att prova med att utesluta mjölk ur din kost, åtminstone ett par veckor för att se om besvären lättas.

Omättat fett bra för insulinkänslighet!

Att dra ner på kolhydraterna kan vara en bra strategi för många människor med diabetes. Men viktigt är att väl rätt fetter. Mättat fett verkar a en betydligt sämre effekt på insulinkänslighet än omättat. Det visar en ny studie där man undersökte effekten av omättade respektive mättade fetter på insulinfunktion hos överviktiga diabetiker. Resultaten visade att måltider rika på mättat fett ökade både blodsocker och insulin värden mer än vad motsvarande måltid med omättade fetter gjorde.

I veckan som var hade vi avslutning för en grupp kostrådgivare:

Kursen avslutades med en föreläsning av Susanne Dalsätt. Vem pratar hon med tro?

Dessutom startade en ny grupp Friskvårdskonsulter på Axelsons:

Boing – dagens boktips

Vi är ju alla individer och påverkas på lite olika sätt av vår miljö. Vad som fungerar för en människa verkar inte fungera för en annan. En del har lätt att gå upp i vikt och andra kan inte öka ett gram hur mycket de än försöker. Dessa skillnader beror, åtminstone delvis, på att vi har olika arvsanlag. En bok som beskriver kunskapsläget kring gener och vikt är boken Vikten av gener skriven av två vetenskapsjournalister. Boken beskriver lättfattligt genetikens historia och hur vår arvsanlag kan påverka viktreglering genom aptit och förbränning. Jag gillar den eftersom den har en neutral, vetenskaplig och saklig hållning. Jag är dessutom förvånad över att jag hittade så få faktafel i boken. Det är bra mycket bättre presterat än vad man många läkare och andra experter lyckas prestera när de skriver om viktminskning och näring. Boken hittar du här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127131076

Naturligt = nyttigt?

Ordet ”naturlig” har en bra klang och användas för att sälja allt från skönhetsprodukter till näringspreparat. Men är naturligt alltid så bra? Om man syftar på ämnen som förekommer i naturen är chansen kanske något större att våra kroppar kan hantera dessa jämfört med syntetisk framställda substanser. Det finns också många naturliga gifter vi är anpassade för att äta. Lök är ett bra exempel på detta. Hackar man lök tåras lätt ögonen. Det beror på att flyktiga ämnen i löken bildar svavelsyra då de kommer i kontakt med vatten i våra ögon. Snacka om gift! Men vi är av naturen anpassade till dessa och därför blir hälsoeffekten istället positiv när vi får i oss ”lökgifterna”. Det finns också många exempel på naturligt förekommande ämnen som är verkligt giftiga för oss, till exempel ormgifter, tungmetaller, cyanidhaltiga ämnen och safrol i muskotnöt.

Ibland används ordet ”naturligt” i den mening att ett livsmedel har ingått i våra förfäders kost sedan lång tid tillbaka. Frukter, fisk, insekter, viltkött och nötter har sannolikt funnits med i vår kosthållning sedan mycket lång tid tillbaka. Sådan mat tycker jag man kan kalla naturlig i det avseende att vi är anpassade för den och mår bra av den, åtminstone under så lång tid som en stenåldersmänniskas förväntade livstid var.

Fett från mejerier, som smör, och fett från fyrfota djur kallar många för ”naturligt fett” i det avseendet att det skulle vara nyttigt. Vad det gäller nyttigheten av dessa fetter diskuterade jag i mitt förra inlägg. Men är det naturlig del i en människas kost? Smör är ett väldigt nytt inslag i vår kost och det var inte många decennier sedan som smör var en lyxprodukt som konsumerades mycket begränsat. Smör är faktiskt raffinerad och koncentrerad som skiljer sig mycket från mjölk. På stenåldern jagade våra förfäder knappast vilda djur för att klämma ut en skvätt mjölk ur deras juver för att sedan koncentrera den till smör. Skulle de ha gjort så skulle konsumtionen av naturliga skäl ha varit mycket begränsad. I naturen finns det inte heller feta fyrfota djur. Dagens kor och grisar är något vi människor har skapat genom avel. Grisar blir riktigt feta om man övergöder dem med kolhydratrika spannmål. Överskottet av kolhydrater omvandlas till fett av ungefär samma kvalité som det fett som bildas i våra kroppar när vi överäter kolhydrater. Så jag tycker nog att man ska tänka till lite innan man använder ordet ”naturlig” i näringssammanhang.

Är mättat fett verkligen så nyttigt?

I måndags var det debatt på kvällsöppet och det bråkades om huruvida LCHF är bra eller dåligt. Idag vet man inte med säkerhet hur bra eller hur dålig sådan kost verkligen är. Trots det fanns där en massa debattanter med starka åsikter för och emot. Som vanligt väljer de ut forskning som stöder deras teser och kastar forskning på varandra. Här handlar det mer om tro än om jakten på sanning.

På www.kostdoktorn.se kunde man läsa om vilka studier en av debattanterna lutar sig mot. Men vad handlar dessa om egentligen? Här har kostdoktorn.se valt ut en rad studier som ska stödja vederbörandes linje. Det som känns märkligt är att den hittills mest omfattande och nyligen publicerade studien om mättat fett inte finns med: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21735388. Törs man gissa att det beror på att den visar ”fel” saker?

Här nedan finner du studierna som refereras till på kostdoktorn.se (http://www.kostdoktorn.se/kvallsoppet-drar-igang/) och under varje referens hittar du mina kommentarer till dem:

1. Berglund B, et al. Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen 2007;49:3780-4

Kommentar: Ingen forskning utan en artikel i läkartidningen. Den säger i korta drag att mättat fett inte är någon betydande riskfaktor, men samtidigt inte att det är bättre än omättade fetter

2. Siri-Tarino PW, et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 13. [Epub ahead of print]

Kommentar: påvisar inget samband mellan mättat fett och cvd, men inte heller att mättat fett på något sätt skulle vara bättre än exempelvis margarin. Dessutom kan det vara så att mättat fett är en riskfaktor, men att de som äter mindre mättat fett istället äter mer industriellt processade kolhydrater och på så sätt utraderas skillnaderna.

3. Skeaff CM, et al. Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials. Ann Nutr Metab 2009;55:173–201.
Kommentar: Att mättat fett inte är farligt upp till 47E%, vilket är betydligt lägre än de 70E% som strikt LCHF handlar. Studien är alltså inget stöd för LCHF:s nyttighet. Att ett ökat intag av fett inte är någon riskfaktor är helt i linje med min uppfattning. Men här har man valt bort författarens egen diskussion kring resultaten:
” The null results of the observational studies of dietary lipids and CHD do not negate the importance of the underlying associations, but reflect the combined effects of limitations of dietary assessment methods, inadequate numbers of participants studied and the prolonged follow-up of individuals.”

4. Mente A, et al. A Systematic Review of the Evidence Supporting a Causal Link Between Dietary Factors and Coronary Heart Disease. Arch Intern Med. 2009;169(7):659-669.

Kommentar: Den här referensen är lite intressant. Starkaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom var transfetter och hög-glykemisk mat. Skyddsfaktorer var omega-3 från marinakällor, fullkorn (ingår det i LCHF?), alkohol, fibrer och FRUKT (!) (nykomling i LCHF-världen?).

Bevisligen bättre viktnedgång med lågkolhydratkost (enligt kostdoktorn.se):

Referenser och mina kommentar hittar du här: http://www.nutrition.se/viktminskning.pdf (det blev för långt för att ha med på bloggen)

Visar verkligen dessa referenser att det är hälsosamt att äta stora mängder mättat fett? Då får man dessutom ha i åtanke att dessa referenser antagligen har handplockats för att stödja en viss hypotes. Personligen tror att det är smart för de flesta att begränsa intaget av industriellt processade kolhydrater och raffinerade fetter (smör, så väl som margarin). Det är knappast farligt att äta mättat fett i rimliga mängder, men det är knappast någon hälsokur. Äter man LCHF baserat på mättade fetter och hamnar i negativ energibalans (man går ner i vikt) får det förstås många positiva hälsoeffekter som tydligt överskuggar eventuella hälsoproblem av mättat fett, i alla fall på kortare sikt och så länge viktminskningen är bestående.

Vad tror du?

Småätande gör dig smal!

För ett par år sedan publicerades en studie från Sahlgrenska sjukhuset som visade att mellanmålsätande kunde öka risken för övervikt. Studieupplägget var sådant att deltagarna blev ombedda att äta två mellanmål varje dag. Resultatet visade att de som åt mellanmål fick i sig fler kalorier per dag en de som inte åt mellanmål och över en natt var mellanmålen bannlysta i vissa kretsar.

Personligen tror jag att upplägget i studien var helt fel. Blir man ombedd att äta mellanmål vare sig man är hungrig eller inte är risken överhängande att man äter fast man inte är hungrig och då får man förstås i sig mer energi. Om man istället äter mindre måltider och mer frekvent blir blodsockret mer stabilt och för många kan det innebära att man äter mindre eftersom hungersignaler aldrig hinner växa sig starka. I en ny studie såg man klara samband mellan antalet måltider och viktökning bland flickor. Trenden var att få måltider ökade risken för övervikt. http://www.ajcn.org/content/95/2/290.abstract

Propaganda för köttätande

I Sverige äter vi allt mer kött. Detta beror antagligen, åtminstone delvis, på att det är trendigt att äta kött. Kött är en bra proteinkälla och eftersom protein mättar bra är det en fungerande strategi för att bli mer mätt per kalori man stoppar i sig. Ett ökat köttintag kan därför underlätta viktminskning. Lider man av järnbrist är dessutom kött en av de bästa järnkällorna.

MEN, det finns också en baksida med att äta mycket kött. Ett högt intag av kött, och framför allt, industriellt processade charkvaror som korvar och pastejer är kopplat till en ökad risk för många cancertyper som bland annat tjock- och ändtarmscancer. Bevisen för detta är i dag så starka att World cancer research fund har uppgraderat sin bedömning från trolig till övertygande vad det gäller kopplingen mellan köttkonsumtion och cancer. Kött och köttprodukter kan också förvärra auto-immuna sjukdomar som reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Idag finns det personer som uppmanar till ökad köttkonsumtion. Alltifrån kontroversiella läkare till kändisar och idrottsmän gör sig skyldiga till att sprida felaktiga hälsobudskap. Retoriken går som vanligt ut på selektivt välja ut forskning som stöder deras teser. I detta fall är det dock svårt för dem att hitta forskning som passar med deras verklighet och istället väljer man att bortförklara forskningsrön som inte går på deras linje.

Jag är rädd för att deras prestige och, i det närmsta, religiösa övertygelse får ödesdigra konsekvenser för vissa individer. Tyvärr når dessa budskap igenom med stor kraft och den som skriker högst och längst har rätt.

Vill man öka sitt proteinintag finns det andra källor som ägg, baljväxter (istället för andra kolhydratkällor), fisk, keso, skaldjur m.m.

Under vecka 3 och 4 har det varit utbildning på Fuerteventura. Näringslära, träning i alla former och trevligt umgänge. Mellan varven hanns det med lite sol och bad:

Kostrådgiivarutbildning på Fuerteventura

Nu är jag på plats på Fuerteventura, Kanarieöarna, för vår första kostrådgivarutbildning utomlands. Härligt väder, engagerade deltagare och massor av träningsmöjligheter, vad mer kan man önska?

Anläggningen där vi håller vår utbildning har ett välutrustat gym, möjligheter att hyra mountainbike och racercyklar, olympisk pool, badminton- och tennisbanor, golf, olika gruppträningspass utomhus, löparbanor och dessutom finns många andra träningsmöjligheter.

Kort sagt: gillar du att träna är Playitas Resort något för dig. Läs mer här: http://www.playitas.info/se

Här är en bild från föreläsningssalen:

Kostrådgivarutbildning på Fuerteventura

Nu är jag på plats på Fuerteventura, Kanrieöarna, för vår första kostrådgivarutbildning utomlands. Härligt väder, engagerade deltagare och massor av träningsmöjligheter, vad mer kan man önska? Anläggningen där vi håller vår utbildning har ett välutrustat gym, möjligheter att hyra mountainbike och racercyklar, olympisk pool, badminton- och tennisbanor, golf, olika gruppträningspass utomhus, löparbanor och dessutom finns många andra träningsmöjligheter. Kort sagt: gillar du att träna är Playitas Resort något för dig. Läs mer här: http://www.playitas.info/se

Här är en bild från föreläsningssalen:

Proteinrik kost tillbakabildar fettceller

Jag brukar förespråka ett högt proteinintag för dem som har problem med sötsug, övervikt och svängande blodsocker. Nu har det kommit en ny studie där man jämför protein- och fiberrik kost med traditionell viktminskningskost med mycket kolhydrater. Resultaten visade klara fördelar med högproteinkost eftersom denna kost minskade fettcellernas storlek och tillbakabildade fettceller i högre grad än den konventionella kosten. Även många riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar förbättrades i högre grad av högproteinkosten.

Ett bra exempel på en högproteinkost som jag förespråkar är isodieten och just nu är den aktuell i Amelia där den går under namnet ”Klara vardagen dieten”: http://www.amelia.se/artiklar/Mat-22027/Ga-ner-din-julkilon-med-amelias-klara-varadagen-diet/

Jag vill också passa på att tipsa om att Paulúns Näringscenter har en ny hemsida: www.pnc.nu.

På söndag morgon åker jag till Fuerteventura där jag ska hålla i en kostrådgivarutbilding. Jag kommer att rapportera mer därifrån och jag kommer även att lägga ut en del på Facebook om detta.