När man varit med i den här branschen under ett antal år ser
man att vissa trender kommer och går. De flesta trender innehåller väldigt lite
substans och folk håller på så länge de orkar eller tills de inser att de
faktiskt inte får några varaktiga hälsoförbättringar. En av de populära
trenderna i dag är onekligen blodgruppsdiet. Teorin handlar om att din kost ska
förändras utifrån din blodgrupp. Blodgrupp avgörs av variationer i ett litet
protein som finns i blodet. Dessa variationer beror på olikheter i arvsanlag.
Enligt förespråkarna för dessa dieter beror ens blodgrupp på vilken härstamning
man har. Om man exempelvis härstammar från jägare och samlare har man en annan
blodgrupp än om ens förfäder varit jordbrukare. Dessa skillnader ska sedan ge
utslag på vilken kost som är bäst för just dig.
Det ligger en viss logik i att ättlingar till jordbrukare
tål spannmål och högt kolhydratintag bättre än ättlingar till de som inte för
så länge sedan har levt som jägare och samlare. Detta kan man se då man jämför
diabetesrisk mellan exempelvis européer och den australienska urbefolkning
aboriginer. Aboriginer har en mycket högre risk att utveckla diabetes och
verkar vara mer känsliga för kolhydrater än européer. Så långt är allt rätt.
Enligt förespråkarna för blodgruppsdieter hänger blodgruppen
ihop med om man härstammar från nomader, jägare eller jordbrukare. Dessa har
historiskt levt på olika kost och därför ska kostråden skilja sig mellan
blodgrupperna. Problemet är att blodgruppen inte talar om hur nära ens
härstamning är från de ”ursprungliga grupperna”.
Våra skillnader i arvsanlag påverkar massor med saker
förutom vilken blodgrupp vi tillhör. Hårfärg, hudfärg, ögonfärg, anlag för
kondition, anlag för att bygga muskler, bryta ner laktos och hur vi bryter ner
gifter och läkemedel skiljer sig mellan individer. När en ny människa bildas
blandas anlagen från mor och far och här finns även en stor slumpfaktor med.
Det går därför inte att säga direkt hur nära en härstamning är utifrån förekomst
av olika blodgrupper. Dessutom finns det ingenting som kopplar ihop en
blodgrupp med en särskild kost.
Trots att jag sågar dessa teorier jäms med fotknölarna kan
vi inte förbise det faktum att folk som äter efter sin blodgrupp ofta känner
att de mår bättre. Det intressanta i sammanhanget är att om man börjar äta
efter fel blodgrupp mår man ofta också bättre – den gemensamma nämnaren är att
läsk, godis, chips och skräpmat inte ingår som en rekommendation för någon av
blodgrupperna. Jag tror att de förbättringar som en del upplever enbart beror
på att de utesluter dålig mat. Är du inte ense med mig eller har du mer info
kring detta ämne är du mer än välkommen att lämna kommentarer nedan!
Nu sitter jag på tåget på väg till Norrköping för ett
föredrag om probiotika.
