”Varav socker”

För den som vill undvika onödigt socker kan det vara till hjälp att läsa på livsmedelsförpackningarna. Tyvärr tittar folk ofta på fel information. Det vanligaste misstaget är att titta på ”kolhydrater xx gram, varav socker xx gram”. Denna angivelse är tyvärr väldigt missledande då den inte anger varifrån sockret kommer. Är det naturligt förekommande eller tillsatt sådant? ”Socker som socker” kanske många tänker, men faktum är att det är en stor skillnad på naturligt förekommande socker och tillsatt. Inte för att de skiljer sig åt rent kemiskt, men däremot i hur de är förpackade i livsmedlet. Ett klassiskt exempel är påverkan av frukt jämfört med socker vid risken att utveckla diabetes typ II. Vanligt socker ökar risken medan frukt inte verkar göra det. Jämförelsen står sig även om man jämför honung med raffinerat fruktsocker och påverkan på blodfetter.

Så vad ska man titta på då? En mycket bättre idé är att titta på ingredienslistan. Den är skriven i fallande ordning med det som produkten innehåller mest av först. Kommer ord som socker, sirap, fruktos, glukos, sackaros högt upp i listan eller om de förekommer flera gånger är det en varningssignal om att produkten innehåller mycket socker. Dessutom bör man se upp med raffinerade kolhydrater generellt som inte är socker, men som i praktiken fungerar som det. Raffinerade kolhydrater finns i bröd, pasta, godis och diverse kolhydratrika industriprodukter. Ett viktigt hjälpmedel är också vårt smaksinne. Smakar det sött om en produkt som inte borde innehålla naturligt socker (som frukt) är det förstås en indikation på att det finns mycket tillsatt socker i produkten i fråga.

Det är skillnad på socker och socker!

Socker finns naturligt i mycket mat, men det mesta vi äter är tillsatt. Det socker vi får i oss är framför allt av tre sorter: glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och sackaros (vanligt vitt socker som är sammansatt av en glukos och fruktos). Eftersom tillsatt socker är identiskt med naturligt förekommande socker så borde det inte spela någon roll om man äter naturligt socker eller tillsatt socker. Säkert känner du igen dig i illustrativa jämförelser över hur många sockerbitar apelsiner, sockersötad yoghurt och honung innehåller. Men kan man verkligen jämföra detta rakt av? Eftersom jag har en bakgrund inom kemi så kändes det rätt självklart att tillsatt socker och naturligt förekommande socker borde ha samma effekter på kroppen. Detta är ett antagande och för att bekräfta antagandet måste man göra studier som bekräftar detta, hur sannolikt det än kan förefalla.

De studier som har gjorts idag visar dock att det är en avsevärd skillnad mellan naturligt förekommande socker och tillsatt sådant. Mig veterligen visar ingen studie på att frukt orsakar ohälsa. När det gäller diabetes typ II verkar effekten vara neutral och vare sig skyddar eller ökar risken för sjukdomen. I hjärt- och kärlstudier på råttor ger man dessa ofta raffinerat fruktos för att ge dem blodfettsrubbningar så att man sedan kan studera effekten av dessa. När man ger dem samma mängd fruktos i form av honung händer ingenting(!) (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12421854).

Vad är då skillnaden mellan fruktos i form av honung och det raffinerade ditot? Jag vet inte, men det finns olika spekulationer om att det är den naturliga ”förpackning” i honungen som motverkar de negativa effekterna av fruktos som annars skulle höja blodfetterna och bidra till leverförfettning. Exakt vad denna består vet man inte idag, men att dra allt förekommande socker över en kam är inte rätt. 

Slusats: det är skillnad på socker och socker, frukt är inte = socker!

Är omega-6-fetter verkligen så dåliga?

Ständigt för man höra från alla möjliga håll att omega-6-fetter inte är bra och att det i princip ska undvikas till varje pris. Det sägs också att balansen mellan omega-6 och omega-3 är viktig eftersom dessa fetter påverkar inflammatoriska processer i kroppen där omega-6 ökar inflammationer och omega-3 minskar dem. Inflammatoriska processer ska inte gå på högvarv då de sliter på kroppen och kan öka risken för ohälsa och förtidigt åldrande.

Bakgrunden till det hela är att omega-6 bildar inflammationsskapande ämnen medan omega-3 minskar inflammationsdämpande diton. Därför är det lätt att föreställa sig att det finns en balans mellan dessa. En stor studie som publicerats för rätt många år sedan var på kretarianer. Trots att dessa röker i mycket högre utsträckning än svenska män var de friskare hjärt- och kärlmässigt. Kretarianernas balans mellan omega-6 och omega-3 var 1:1 medan svenskarnas balans var 5-6:1. Detta tolkades som att man nu hade bevis för att balansen var viktigt. Sedan dess har det gjorts en mängd studier som visar att en låg omega-6/omega-3-kvot är förknippad med positiva hälsoeffekter.

Men är det verkligen så? Även om en låg kvot verkar vara positiv för hälsan kanske det istället är en markör för ett högt intag omega-3? Studier har visat att ett ökat intag av omega-6 till och med kan ha positiva effekter för hälsan. 

Min slutsats är att det viktiga är att äta tillräckligt mycket omega-3 och att intaget av omega-6 faktiskt inte spelar så stor roll eller till och med kan vara positiv för hälsan. Dock är det viktigt att diskriminera mellan olika omega-6-källor; frön kan inte likställas med margarin bara för att båda är källor till omega-6.

För den som vill läsa mer hittade jag lite bra info här.