måndag 21 februari 2011

Lägre insulinpåslag av enkelomättat fett jämfört med mättat fett

På senare tid pratar många om mättat fett som om det vore det mes hälsosamma man kan stoppa i sig. Självklart kan man ifrågasätta om mättat fett är farligare än kolhydrater. Själv är jag övertygad om att mättat fett har bättre effekter på hälsan än hög-kolhydrat kost rik på snabba kolhydrater. Mycket av kritiken handlar förstås om kopplingen mellan kolhydrater och ett ökat insulinpåslag som i sin tur ökar risken för diabetes.

Men är mättat fett nyttigare än andra fetter?

I en ny studie jämförde man mättat fett med enkelomättat fett med avseende på hur mycket insulin som frisattes. Resultaten visade att enkelomättat fett frisatte mindre insulin jämförd med mättat. Om man vill hålla nere insulinet är det en god idé att välja enkelomättat fett framför mättat. Läs mer på http://www.ajcn.org/content/93/3/494.abstract

I veckan som var jobbade jag med utbildning i malmö och dessutom hade jag nöjet att träna med PT:n och Kostrådgivaren Emil Isaksson:

Som vanligt när jag är ute reser blir det mathandling och picnic på hotellrumsgolvet. Måste bara dela med mig av denna bild:

Här säljs tranbär ”med naturlig smak av apelsin. Framställt utan onaturliga tillsatser, endast saften från färska apelsiner”, men läser man ingrediensförteckning hittar man mycket riktigt ”socker” allra först. Vad trött man blir…

Denna vecka är det kurs i S-holm och här syns några av deltagarna:

7 kommentarer:

  1. Denna studie är mycket liten och gjord på individer med höga triglycerider, men resultatet är intressant. Det är självklart dock inte i närheten nog för att göra ett svepande påstående som: "Om man vill hålla nere insulinet är det en god idé att välja enkelomättat fett framför mättat". Man måste ta all forskning som gjorts i beaktande, inte bara välja de studier som passar. Se min kommentar till det förra inlägget.

    Ett insulinpåslag från intag av kolhydrater behöver inte heller öka risken för diabetes. Att insulinet tillfälligt går upp efter en kolhydratrik måltid betyder inte att det leder till kronisk hyperinsulinism.

    SvaraRadera
  2. Robert: Ja, det är en god idé att byta omättat mot mättat, enligt utfallet av studien. Har du en massa studier på hög som visar det motsatta vid högt fettintag kommenterar jag gärna dem! '

    Jag tycker det är viktigt att belysa detta eftersom vi idag har en massa, till stora delar, grundlösa påstående om goda hälsoeffekter av LCT.

    Nej, enstaka insulintoppar påverkar inte, men om det i längden innebär mer insulin gör det ju det. Allt handlar ju om hur mycket och hur ofta.

    /Martin Brunnberg

    SvaraRadera
  3. Det är frågan om enstaka insulintoppar hos en frisk fysisk aktiv individ påverkar ö.h.t., det är inte säkert att det skulle leda till kronisk hyperinsulinism alls. Men har du belägg för att enstaka insulintoppar från stärkelse skulle leda till detta läser jag de gärna, jag har inte hittat belägg för det nämligen.

    Personligen tror jag snarare att saker som högt fruktosintag kanske är det som orsakar, men sen när man väl är på väg mot det metabola syndromet kanske man är känslig för snabba kolhydrater eller ett högt kolhydratintag. Alltså GI är ointressant för friska, men inte för sjuka eller 'halvsjuka'.

    Intressant är att de längre studier jag har set där man testar olika GI inte visar på bättre viktnedgång med kolhydrater med lågt GI (Jebb et al 2009, Sichieri et al 2007 samt Wolever et al 2003). Andra hälsoeffekter skulle dock kunna fås, iofs.

    SvaraRadera
  4. Jag håller också med om att vi har en massa grundlösa påståenden om mättade, långkedjiga, fetters hälsoeffekter från en del lchf-förespråkare. Jag står mer för åsikten att de inte är farliga, som så länge påståtts. Jag förtydligade mig mer i kommentarerna till det andra inlägget.

    SvaraRadera
  5. Robert: Nej, enstaka insulintoppar ger med all sannolikhet inte någon insulinresistens.
    Sannolikt leder frekventa insulintoppar till det och även indirekt via aptitstimulering.

    Raffinerat fruktos är absolut en faktor, men knappast frukt. De bästa studierna idag visar
    inte på att frukt skulle öka risken för diabetes, men inte heller någon minskad risk. Jag tror att man begår ett stort misstag om man ger tummen upp åt raffinerade kolhydrater som är glukosbaserade och samtidigt varnar fruktos generellt (dvs inklusive frukt).

    GI är inte ointressant för friska, men GI måste man använda på rätt sätt, dvs jämföra livsmedel av samma typ. Om man däremot jämför
    fruktos (lågt GI) med glukos (högt GI) blir det inte något värdefullt verktyg. En stor nackdel med GI är att det inte mäter insulin, vilket också gör det mer svårtolkat.

    Att GI inte skulle betydelse för viktutveckling under lång kan man förstås diskutera. Är en palsternacka (högt GI) mer fettbildande än raffinerat fruktsocker (lågt GI)? Knappast, men använder man GI för att jämföra olika kolhydratrika livsmedel av samma sort kan det vara användbart. Detta är en bra genomgång som visar på bra effekter, inga effekter, men de flesta visade på svaga icke-signifikanta effekter: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21280171

    /Martin Brunnberg

    SvaraRadera
  6. Hej Martin!

    Jag har en fråga om ägg. Ägg förordas ju inom GI och LCHF pga fetthalten och det låga kolhydratinnehållet. LCHF-kritiker klumpar ihop ägg med bacon och smör när de varnar för för för stort intag av mättade fetter.

    Men hur är det med fettsammmansättningen i ägg(gula)? Består inte ägg mest av nyttiga fetter; jag har för mig att jag läst det någonstans?

    Ellinor

    SvaraRadera
  7. Ellinor:
    Äggula innehåller fosfolipider, lecitin och en stor andel enkelomättade fetter. Jag uppfattar äggula som en bra fettkälla!

    /Martin Brunnberg

    SvaraRadera