GDA – till hjälp för konsumenter?

Har du hört talas om GDA? GDA står för Guideline Daily Amount (GDA), en märkning som förekommer på de flesta livsmedelsförpackningar och är framtaget som hjälp och vägledning för oss konsumenter. Eller så påstår man i alla fall från livsmedelsindustrins håll. Synar man GDA lite närmare i sömmarna kan man nästan tro att syftet är det motsatta – att förleda oss konsumenter för att få ganska dåliga produkter att se bättre ut.

Men vad är GDA?
GDA baseras på ett dagligt intag av 2000 kCal och på livsmedelsförpackningar anges hur stor del av GDA en portion utgör. På ett paket kakor kan man t.ex. finna att en kaka ger cirka 0,5 % av GDA. Och det kanske är bra information för konsumenten? Eller så förleds man att tro att en kaka inte är så farlig eftersom den endast utgör 1/200-del av dagens totala energibehov. Jag är rätt övertygad om det senare är sättet de flesta uppfattar det på. Industrikatalyserat självbedrägeri med andra ord.

Den skeva energifördelningen i GDA
GDA baseras inte endast på energiintag utan även på energifördelning. Energifördelning ryms inom näringsrekommendationerna, men även här törs man gissa på att vinstintresse har gått före verklig omtanke om konsumenten. När 100 % av GDA har nåtts har man fått i sig 50 gram protein, 270 gram kolhydrater och 70 gram fett. Att protein hamnar i botten är inget konstigt om det är vinstintresse som är syftet med märkningen. Protein är ofta en färskvara och det är dyrt. För konsumenten är det en förlust då protein, enligt många experter, är det näringsämne som mättar bäst per kalori. Något som förstås är angeläget då en stor del av befolkningen lider av övervikt. Kolhydrater finns det dock desto mer av. Kolhydrater anser jag inte behöver vara något negativt, men den typ av kolhydrater vi hittar i industrimat är med få undantag alltid raffinerade och därmed ohälsosamma och med låg mättnad. Alltså inget vi behöver uppmuntra konsumtion av.

GDA gillar socker
Det värsta med GDA är nog ändå att man indirekt ger ok för att konsumera stora mängder socker. När man når 100 % av GDA har man fått i sig 90 gram socker, det vill säga nästan dubbelt så mycket som protein.

Min slutsats blir att man försöker prångla ut mat med högt sockerinnehåll, lågt proteininnehåll och i övrigt lågt näringsinnehåll då inga vitaminer, mineraler eller andra näringsämnen ingår i GDA. En dag på 100 % av GDA motsvarar 10E% protein (precis på den undre gränsen av våra rekommendationer), 57E% kolhydrater och 33E% fett. Finns det verkligen ingen myndighet som kan sätta ner foten mot detta?

”Varav socker”

För den som vill undvika onödigt socker kan det vara till hjälp att läsa på livsmedelsförpackningarna. Tyvärr tittar folk ofta på fel information. Det vanligaste misstaget är att titta på ”kolhydrater xx gram, varav socker xx gram”. Denna angivelse är tyvärr väldigt missledande då den inte anger varifrån sockret kommer. Är det naturligt förekommande eller tillsatt sådant? ”Socker som socker” kanske många tänker, men faktum är att det är en stor skillnad på naturligt förekommande socker och tillsatt. Inte för att de skiljer sig åt rent kemiskt, men däremot i hur de är förpackade i livsmedlet. Ett klassiskt exempel är påverkan av frukt jämfört med socker vid risken att utveckla diabetes typ II. Vanligt socker ökar risken medan frukt inte verkar göra det. Jämförelsen står sig även om man jämför honung med raffinerat fruktsocker och påverkan på blodfetter.

Så vad ska man titta på då? En mycket bättre idé är att titta på ingredienslistan. Den är skriven i fallande ordning med det som produkten innehåller mest av först. Kommer ord som socker, sirap, fruktos, glukos, sackaros högt upp i listan eller om de förekommer flera gånger är det en varningssignal om att produkten innehåller mycket socker. Dessutom bör man se upp med raffinerade kolhydrater generellt som inte är socker, men som i praktiken fungerar som det. Raffinerade kolhydrater finns i bröd, pasta, godis och diverse kolhydratrika industriprodukter. Ett viktigt hjälpmedel är också vårt smaksinne. Smakar det sött om en produkt som inte borde innehålla naturligt socker (som frukt) är det förstås en indikation på att det finns mycket tillsatt socker i produkten i fråga.

Det är skillnad på socker och socker!

Socker finns naturligt i mycket mat, men det mesta vi äter är tillsatt. Det socker vi får i oss är framför allt av tre sorter: glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och sackaros (vanligt vitt socker som är sammansatt av en glukos och fruktos). Eftersom tillsatt socker är identiskt med naturligt förekommande socker så borde det inte spela någon roll om man äter naturligt socker eller tillsatt socker. Säkert känner du igen dig i illustrativa jämförelser över hur många sockerbitar apelsiner, sockersötad yoghurt och honung innehåller. Men kan man verkligen jämföra detta rakt av? Eftersom jag har en bakgrund inom kemi så kändes det rätt självklart att tillsatt socker och naturligt förekommande socker borde ha samma effekter på kroppen. Detta är ett antagande och för att bekräfta antagandet måste man göra studier som bekräftar detta, hur sannolikt det än kan förefalla.

De studier som har gjorts idag visar dock att det är en avsevärd skillnad mellan naturligt förekommande socker och tillsatt sådant. Mig veterligen visar ingen studie på att frukt orsakar ohälsa. När det gäller diabetes typ II verkar effekten vara neutral och vare sig skyddar eller ökar risken för sjukdomen. I hjärt- och kärlstudier på råttor ger man dessa ofta raffinerat fruktos för att ge dem blodfettsrubbningar så att man sedan kan studera effekten av dessa. När man ger dem samma mängd fruktos i form av honung händer ingenting(!) (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12421854).

Vad är då skillnaden mellan fruktos i form av honung och det raffinerade ditot? Jag vet inte, men det finns olika spekulationer om att det är den naturliga ”förpackning” i honungen som motverkar de negativa effekterna av fruktos som annars skulle höja blodfetterna och bidra till leverförfettning. Exakt vad denna består vet man inte idag, men att dra allt förekommande socker över en kam är inte rätt. 

Slusats: det är skillnad på socker och socker, frukt är inte = socker!