Idag är det kurs om idrottsnutrition!

Idag sitter jag för en gångs skull bland åhörarna och lyssnar på Emanuel Widmark och David Jonsson som pratar om idrottsnutrition. Mycket intressant ämne. Vi kommer att köra den här helgkursen en gång per vårtermin.

Lightdryck ökar risken för diabetes!

Lightläsk brukar rekommederas till diabetiker framför sockersötade varianter, eftersom de inte innehåller socker. Nu visar en ny studie att även lightdrycker ökar risken för att utveckla diabetes typ II, även kallad livsstilsdiabetes. Vad detta beror på vet man inte i dagsläget och många forskare är lite förbryllade över kopplingen. Eftersom lightdrycker inte innehåller socker borde de därför inte heller utgöra någon risk för diabetiker, åtminstone i teorin. En förklaring till dessa oväntade resultatet är att lighdryck kan vara en markör för andra ohälsosamma vanor. Det ska bli spännande att se om framtida forskning kan sprida ljus i frågan. 

I dessa dagar jobbar vi en del med filminspelning. Mer än så kan jag inte avslöja just nu:

Multivitamin gör dig inte friskare!

Eller åtminstone inte mindre död. Multivitaminpreparat är populära tillskott, men hur nyttiga är de? Syftet med är att de ska säkerställa att man får i sig en dagsdos av alla vitaminer som som kroppen behöver. Det är förstås bra när det gäller vitaminer som vi lätt får brist, som vitamin D. Men en del vitaminer har vi inte brist på och överskott kan i många fall leda till negativa hälsoeffekter. I en ny så kallad meta-analys undersökte man utfallet av 21 olika undersökningar på mulitvitaminpreparat. Sammanlagt inkluderades över 90 000 individer. Resultaten visade inte på några positiva effekter för dödlighet i vare sig cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag har jag varit i Oslo och pratat hjärt- och kärlsjukdomar med min härliga norska kostrådgivargrupp:

Snart Fuerteventura!

Snart är det dags för årets upplaga av Kostrådgivarutbildningen på Playitas, Fuerteventura. Förutom skönt klimat bjuder Playitas på massor av träningsmöjligheter. Min blogg har legat nere i ett halvår (tiden går fort), men nu är det hög tid att uppdatera den. Har god lust att avlägga ett nyårslöfte om att uppdatera den minst en gång i veckan...

Mjölkmage

Många som lider av magbesvär mår bättre av att utesluta mjölkprodukter ur sin kost. Magproblem orsakade av mjölk tros ofta bero på laktosintolerans, dvs att man inte bryter ner mjölksockret på rätt sätt. Trots det reagerar många känsliga personer på mejerier som är laktosfria. För en del kan det handla om att man reagerar på själva mjölkproteinet och då hjälper inte laktosfri kost. På senare tid har en ny hypotes växt fram och då handlar det inte om proteinet utan om mejerifetterna. Ett högt intag av mejerifetter påverkar vår bakterieflora i magen negativt och detta har kopplats samman med allt ifrån IBS-besvär till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit. I teorin skulle detta även kunna öka risken för att utveckla tarmcancer. Har du besvär med magen är det alltså en god idé att prova med att utesluta mjölk ur din kost, åtminstone ett par veckor för att se om besvären lättas.

Omättat fett bra för insulinkänslighet!

Att dra ner på kolhydraterna kan vara en bra strategi för många människor med diabetes. Men viktigt är att väl rätt fetter. Mättat fett verkar a en betydligt sämre effekt på insulinkänslighet än omättat. Det visar en ny studie där man undersökte effekten av omättade respektive mättade fetter på insulinfunktion hos överviktiga diabetiker. Resultaten visade att måltider rika på mättat fett ökade både blodsocker och insulin värden mer än vad motsvarande måltid med omättade fetter gjorde.

I veckan som var hade vi avslutning för en grupp kostrådgivare:

Kursen avslutades med en föreläsning av Susanne Dalsätt. Vem pratar hon med tro?

Dessutom startade en ny grupp Friskvårdskonsulter på Axelsons:

Boing – dagens boktips

Vi är ju alla individer och påverkas på lite olika sätt av vår miljö. Vad som fungerar för en människa verkar inte fungera för en annan. En del har lätt att gå upp i vikt och andra kan inte öka ett gram hur mycket de än försöker. Dessa skillnader beror, åtminstone delvis, på att vi har olika arvsanlag. En bok som beskriver kunskapsläget kring gener och vikt är boken Vikten av gener skriven av två vetenskapsjournalister. Boken beskriver lättfattligt genetikens historia och hur vår arvsanlag kan påverka viktreglering genom aptit och förbränning. Jag gillar den eftersom den har en neutral, vetenskaplig och saklig hållning. Jag är dessutom förvånad över att jag hittade så få faktafel i boken. Det är bra mycket bättre presterat än vad man många läkare och andra experter lyckas prestera när de skriver om viktminskning och näring. Boken hittar du här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127131076