måndag 21 februari 2011

Lägre insulinpåslag av enkelomättat fett jämfört med mättat fett

På senare tid pratar många om mättat fett som om det vore det mes hälsosamma man kan stoppa i sig. Självklart kan man ifrågasätta om mättat fett är farligare än kolhydrater. Själv är jag övertygad om att mättat fett har bättre effekter på hälsan än hög-kolhydrat kost rik på snabba kolhydrater. Mycket av kritiken handlar förstås om kopplingen mellan kolhydrater och ett ökat insulinpåslag som i sin tur ökar risken för diabetes.

Men är mättat fett nyttigare än andra fetter?

I en ny studie jämförde man mättat fett med enkelomättat fett med avseende på hur mycket insulin som frisattes. Resultaten visade att enkelomättat fett frisatte mindre insulin jämförd med mättat. Om man vill hålla nere insulinet är det en god idé att välja enkelomättat fett framför mättat. Läs mer på http://www.ajcn.org/content/93/3/494.abstract

I veckan som var jobbade jag med utbildning i malmö och dessutom hade jag nöjet att träna med PT:n och Kostrådgivaren Emil Isaksson:

Som vanligt när jag är ute reser blir det mathandling och picnic på hotellrumsgolvet. Måste bara dela med mig av denna bild:

Här säljs tranbär ”med naturlig smak av apelsin. Framställt utan onaturliga tillsatser, endast saften från färska apelsiner”, men läser man ingrediensförteckning hittar man mycket riktigt ”socker” allra först. Vad trött man blir…

Denna vecka är det kurs i S-holm och här syns några av deltagarna:

onsdag 9 februari 2011

Diabetes av för LITE kolhydrater?

Att kraftigt minska ner på kolhydratintaget kan vara en effektiv nödbroms för att få ner ett högt blodsocker. Men att minimera intaget av kolhydrater innebär ofta att man ökar intaget av fett och i många fall är det intaget av mättat fett som ökar. Ett högt intag av fett och i synnerhet mättat fett från fyrfota djur, som vi inte är evolutionärt anpassade till, gör att nivåerna av fria fettsyror ökar. Tyvärr är höga nivåer av fria fettsyror kopplat till en försämrad insulinkänslighet, vilket är en betydande riskfaktor för att utvecklandet av diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar.

I en ny studie (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21270386) jämförde man en kost bestående av 75 E% fett med kost där fettet utgjorde 23 E%. Resultatet visade att nivåerna av fria fettsyror ökade med 44%, vilket tolkas som en omställning till att använda mer fett som bränsle. Även PCr/ATP-ratio som används för att bedöma hjärtats hälsa försämrades något. Tilläggas bör att gruppen bestod av unga människor med en medelålder av 22 år. Hade försökspersonerna varit äldre hade sannolikt resultaten sett annorlunda ut och jag misstänker att det hade sett betydligt värre ut.

Ett tänkvärt inlägg som berör detta finns på Dr. Dahlkvists blogg: http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/patologiskt_glukostoleranstest_har_jag_diabetes

Förra helgen var det hälsomässa i Malmö och vi har också haft kursstart i Stockholm och Malmö.


tisdag 4 januari 2011

LCHF – lösningen på alla problem?

Det har knappast undgått den kostintresserade att LCHF är en populär trend idag. LCHF kallas ofta för ”folkrörelse” bland dem som gillar metoden. Kritiker brukar likna anhängarnas dedikerade hängivenhet med en slags kostsekt.

För mig innebär LCHF just det som de fyra bokstäverna står får, det vill säga Low Carb High Fat. Förvirrande nog kan LCHF innebära det mesta som handlar om att man utesluter vissa eller de flesta kolhydratkällor och/eller ökar fettintaget. Det betyder att den som säger sig gå på LCHF kan äta den mest skiftande kost och ofta också få i sig en hel del kolhydrater. Här är några LCHF-måltider som jag har hört att folk som säger sig äta LCHF stoppar i sig:

-Lax, bearnaise och POTATISsallad

-Risotto

-Blodpudding med lingonsylt och bacon

-Pannkakor

För den insatte står det förstås klart att ovanstående rätter innehåller en hel del kolhydrater och vissa av dem är också rika på socker. Men faktum kvarstår – många går ner i vikt av att följa det som de upplever vara LCHF. För den som äter strikt LCHF (dvs mycket fett och lite kolhydrater) innebär kosthållningen att fett omvandlas till ketoner som har en aptithämmande effekt, vilket många gånger leder till viktminskning. En del går tyvärr upp i vikt av att äta fri mängd mat även om den är så gott som kolhydratfri. Dessa personer måste fortfarande räkna kalorier för att gå ner i vikt.

Den som äter mindre strikt kan också lyckas bra med vikten eftersom en minskning på framförallt raffinerade kolhydrater minskar aptiten. Som en LCHF:are nyligen ”förklarade” för mig: ”LCHF betyder inte att man vräker i sig fett utan handlar om att man lägger en klick smör på rotfrukterna”. Men varför kallar man det då LCHF? Då borde ju LC räcka eftersom det inte handlar om HF, eller?

Att minska på raffinerade kolhydrater är det jag själv förespråkar för viktminskning och hälsa (www.isodieten.se). Men varför är så många LCHF:are inkörda på just mättat fett? Ofta försöker man använda evolutionen som en förklaring till varför mättat fett är så fantastiskt nyttigt för oss. Detta kan nog stämma då det gäller kokosfett som till största delen är mättat, men hur mycket mättat fett från djur fick våra förfäder i sig? Knappast något alls och de åt definitivt inte smör (som i dessa kretsar så ofta hyllas som naturligt och supernyttigt). Det utmärkande för deras kosthållning var istället att de inte åt raffinerade produkter som har berövats vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter och där fetter och kolhydrater blivit förstörda.

LCHF för idrottare? Även en del idrottare är anhängare av LCHF. Personligen tycker jag det är sunt med en motreaktion mot det okritiska kolhydrativrande som har varit norm inom idrotten, men jag vill nog påstå att det är få om ens någon idrottare som har nytta av en kost fri från kolhydrater. Man måste dock skilja på explosiva, kortvariga prestationer och där visar mig veterligen all forskning att högfett-kost inte har några positiva effekter, snarare det motsatta. När det gäller uthållighet är situationen lite annorlunda. Om man optimerar fettförbränningen, vilket man kan åstadkomma med mer fett och mindre kolhydrater, räcker fettet längre som bränsle och man sparar på muskelglykogenet. Detta betyder INTE att man presterar bäst på att utesluta kolhydrater. Det betyder att man som uthållighetsidrottare inte ska snåla på fettet. Studier på uthållighetsidrottare visar blandade resultat och mig veterligen känner jag inte till något fall där en idrottare utesluter kolhydrater och prestera bra, vare sig uthållighetsmässig eller explosivt.

Hur är det då med hälsoeffekter av LCHF? LCHF är klart intressant för den som har en diabetes bortom kontroll och att utesluta kolhydrater är ett effektivt sätt att få ner blodsockret.

Många LCHF:are säger sig må bättre i magen och att de aldrig blir sjuka. Eftersom det finns så sparsamt med forskning på området får man gå lite på hörsägen. Det första påståendet om att man blir bättre i magen beror antagligen på att man utesluter gluten eller att LCHF medför ett minskat intag av laktos. Inte alla blir bättre i magen då många upplever att de blir förstoppade, antagligen beroende på lågt intag av fibrer och högt fettintag. Blir man mindre sjuk av LCHF? Flera bloggare jag känner säger sig uppleva detta, men tittar man på deras Facebook-sidor verkar det som att de är förkylda stup i kvarten. Det senare kanske handlar mer om tro än verkliga effekter?

När det gäller övriga hälsoeffekter av LCHF finns en uppsjö av böcker där författarna selektivt plockar ut studier som bevisar deras teser. Det tycker jag är mycket olyckligt och förhållningssättet påminner väldigt mycket om 90-talets bantningsprofessorers selektiva refererande till vetenskapliga studier där deras syfte var att visa på hur bra det var med kolhydrater och hur farligt fett var.

lördag 18 december 2010

En händelserik vecka!

Förra fredagen hade vi avslutning på en steg-1 utbildning och innan kursen var helt slut satte jag mig i bilen för att åka ner på Fitnessfestivalen. Susanne Dalsätt (kostsusanne.blogspot.com) avslutade kursen. Jag älskar dessa skrivningsbilder:Fitnessfestivalen var superkul. Jag träffade många roliga människor (varav de flesta inte kom med på bild, tyvärr). Men några bildbevis blev det allt. Här är min bästa kompis Mårten Silverkälla (jobbig strålkastare):

Är Martin Lidberg sponsrad av Paulúns livsmedel tro?Simmerskan Ebba Nyberg, alltid lika glad:Alan Bergström (Personal Training School) och Fredrik Paulún i samspråk, men vad tittar de på egentligen?
I veckan har det varit Workshop för dem som har gått våra utbildningar och så här såg det ut när de hade gått hem. Tur att deras mammor jobbar hos oss! :-)
Jag hade också ett trevligt snack med Henrik som har gjort en imponerande vikt- och träningsresa! Imponerande Henrik, men varför tog du springnota och lät mig betala din lunch!?!? ;-)
I bloggande stund sitter i köerna på flygbussen jag på väg hem från Oslo. Igår var det utbildning på norska. Imponerande att elverna håller sig vakna kl. 20.00 på en fredag kväll när de lyssnar på mitt mässande:

Trevlig helg!





fredag 10 december 2010

Snart redo för Fitnessfestivalen!

I skrivande stund har jag provskrivning med en grupp Kostrådgivare. På eftermiddagen kommer Susanne Dalsätt hit och föreläser för oss. Sedan bär det av till Göteborg och Fitnessfestivalen!

tisdag 30 november 2010

Föreläsning med Eva Rusz

Idag hade vi KBT-föreläsning med Eva Rusz på vår fördjupningskurs för Kostrådgivare. Alltid lika inspirerande att lyssna på henne!

måndag 29 november 2010

Isodieten bäst för att hålla vikten?

Alla skryter på sin vattvälling och nu blir jag tvungen att skryta på min. I en ny studie på viktminskning undersökte man vilken sammansättning på kosten som fungerade bäst för att hålla vikten efter en viktnedgång. Studien undersökte effekterna av fyra olika kostsammansättningar med högt eller lågt proteininnehåll kombinerat med högt eller lågt glykemiskt index. Resultaten visade att lågt proteinintag och högt GI ökade risken för viktökning. Den bästa kosten var den proteinrika med lågt glykemiskt index, dvs hörnstenarna i isodieten.

Idag har vi föreläsning om stress på vår steg-2-utbildning för Kostrådgivare. Föreläsare är Petra Lundström: