Är omega-6-fetter verkligen så dåliga?

Ständigt för man höra från alla möjliga håll att omega-6-fetter inte är bra och att det i princip ska undvikas till varje pris. Det sägs också att balansen mellan omega-6 och omega-3 är viktig eftersom dessa fetter påverkar inflammatoriska processer i kroppen där omega-6 ökar inflammationer och omega-3 minskar dem. Inflammatoriska processer ska inte gå på högvarv då de sliter på kroppen och kan öka risken för ohälsa och förtidigt åldrande.

Bakgrunden till det hela är att omega-6 bildar inflammationsskapande ämnen medan omega-3 minskar inflammationsdämpande diton. Därför är det lätt att föreställa sig att det finns en balans mellan dessa. En stor studie som publicerats för rätt många år sedan var på kretarianer. Trots att dessa röker i mycket högre utsträckning än svenska män var de friskare hjärt- och kärlmässigt. Kretarianernas balans mellan omega-6 och omega-3 var 1:1 medan svenskarnas balans var 5-6:1. Detta tolkades som att man nu hade bevis för att balansen var viktigt. Sedan dess har det gjorts en mängd studier som visar att en låg omega-6/omega-3-kvot är förknippad med positiva hälsoeffekter.

Men är det verkligen så? Även om en låg kvot verkar vara positiv för hälsan kanske det istället är en markör för ett högt intag omega-3? Studier har visat att ett ökat intag av omega-6 till och med kan ha positiva effekter för hälsan. 

Min slutsats är att det viktiga är att äta tillräckligt mycket omega-3 och att intaget av omega-6 faktiskt inte spelar så stor roll eller till och med kan vara positiv för hälsan. Dock är det viktigt att diskriminera mellan olika omega-6-källor; frön kan inte likställas med margarin bara för att båda är källor till omega-6.

För den som vill läsa mer hittade jag lite bra info här.

Undvik lättprodukter och ät det som växer ovan jord?

Alla har vi hört olika typer av tips eller regler för hur man ska äta för att uppnå optimal hälsa och form:

Undvik lättprodukter!

Ät bara det som växer ovan jord!

I ovanstående påståenden ligger onekligen en del sanning, men som vanligt är det vanskligt att vara kategorisk och generalisera. Syftet med att undvika lättprodukter är förstås att man är rädd för tillsatser, som bland annat socker. Tillsatt socker är förstås inte bra och även andra tillsatser kan vara problematiska. Tillsatser (utom socker) är inte det stora hälsoproblemet. Tillsatser är för mig en markör som talar om att livsmedlet är industriellt processat. Då hjälper det tyvärr inte att välja bort lättprodukter då mycket innehåller massor med tillsatser och är industriellt processat utan att för den sakens skull ha epitetet ”lätt” framför sig. Det finns även exempel på lättprodukter som inte är mer processade än ”originalprodukten”. Exempel på sådana lättprodukter är lättmjölk och lättkesella. Lätt crème fraiche är dock en helt annan historia. Läs på förpackningen om det är en produkt som du äter regelbundet. Äter du livsmedlet sällan spelar det ingen roll!

Hur är det med grödor ovan jord då? Syftet här är att man ska minska intaget av raffinerade kolhydrater, men frågan är om man verkligen kan vara så kategorisk? Gröna ärtor växer ovan jord, men innehåller lika mycket, eller till och med något mer kolhydrater än rödbetor. Kan man verkligen jämföra potatis med pasta? Ett halvt kilo potatis motsvarar 120 gram pasta med avseende på kolhydratinnehåll. Då får man betänka att potatisen växer under jord och pasta görs ju som bekant från vete som växer ovan jord. Listan kan fyllas på med hur många exempel som helst, men det viktiga när det gäller kolhydrater är att välja så oraffinerade källor som möjligt. Det är till exempel stor skillnad mellan kokt fullkornsbulgur och vitt, luftigt matbröd som ju båda faktiskt är tillverkade av ungefär samma råvara.

Slutsatsen blir: välj oraffinerat och läs på innehållsdeklarationen på de produkter du äter ofta!

 

Är socker eller fett farligast?

På senare år har det tvistats en hel del om vad som är värst: socker eller fett? Vetenskapens värld har gjort ett reportage om ett tvillingpar som gör ett kostexperiment för att utröna vad som stämmer. Självklart kan man inte dra någon slutsats från en studie med endast två deltagare, men enligt Vetenskapens värld kan man ändå få en ”hint” om vad som gäller.

Hmm, kan man verkligen det?

Hm

Den ene tvillingen åt en lågfettkost och den andre åt högfettkost under en månad. Båda tvillingar minskade i kroppsfett och det övriga utfallet såg ut så här:

”Högfett-tvilling” vs ”Lågfett-tvilling”:
-Ingen förändring i kolesterol hos någon av dem
-Högfett-tvillingen tappade mer kroppsfett och mer muskler
-Den kognitiva förmågan försämrades hos den med högfettdiet
-Högfett-tvillingen presterade sämre vid högintensiv träning
-Högfett-tvillingen fick försämrad insulinkänslighet (förstadie till diabetes) och högre fasteblodsocker

Mina tankar om viktförändringen
Om man minskar eller ökar i vikt av fettfattig eller kolhydratfattig kost beror helt på energibalansen. Vilken mättnad du får av fett eller kolhydrater beror på genetiska förutsättningar och på vilka livsmedel du konsumerar. Det som är aptitstimulerande för de flesta är kombinationen av fett och kolhydrater tillsammans (tänk kokt potatis med gräddsås – äter du dessa ihop äter du fler potatisar OCH såsen). Därför är det troliga utfallet viktminskning när man tar bort fett ELLER kolhydrater. I alla fall om ursprungskosten är dålig, vilket den i regel är för överviktiga. Hur mycket muskler man tappar verkar mest avgöras av hur mycket man tränar. Tränar man inte ger all viktminskning stora muskelförluster, i alla fall om det går fort.

Träningsprestationer
Vid högintensiv träning använder musklerna kolhydrater och har man mer lagrade kolhydrater i musklerna presterar man förstås bättre. Inget konstigt med det. Hur prestationen påverkas vid lågintensiva aktiviteter är dock inte lika klart.

Försämrad insulinkänslighet
Att extrem lågkolhydratkost ger en försämrad insulinkänslighet är vare sig något nytt eller konstigt. Äter man extremt lite kolhydrater anpassar sig kroppen genom att minska insulinkänsligheten för att bättre hushålla med den lilla mängd kolhydrater som finns. Detta är förstås ett problem för den som äter extrem lågkolhydratkost och som fuskar till det med lite sött ibland – något som jag tror förekommer betydligt oftare än vad de flesta lågkolhydratätare vill erkänna. Den försämrade insulinkänsligheten har kopplats till förhöjda nivåer av fria fettsyror, vilket ofta ses hos diabetiker typ II.

Kognitiv förmåga
Hjärnan verkar alltid bli trögare med mindre kolhydrater, i alla fall initialt. På längre sikt är det inte lika självklart då studier på detta visar väldigt olika resultat.

Inte så mycket nytt under solen tycker jag, men jag älskar deras slutsats som jag har predikat i åratal:

Ät mindre processad, mer oraffinerad mat och träna regelbundet!

Red Bull bra för hjärtat?

En provocerande rubrik helt klart, men det här vill jag gärna lyfta fram!

I botten ligger det förstås att drycken Red Bull har kopplats samman med hjärtstopp hos ungdomar som har druckit alkoholdrinkar med Red Bull. Substansen som har beskyllts har varit den icke-essentiella aminosyran taurin. Ibland beskrivs aminosyran som konditionell, det vill säga att vi under vissa betingelser kan behöva få i oss den genom kosten trots att vi tillverkar den själva. Brist på taurin ger symptom som bland annat hjärtklappning.

Hur kan taurin ge hjärtstillestånd? Tja, en bra fråga som jag inte funnit något svar till själv. Ännu mer skeptisk till kopplingen blir man då man betänker att aminosyran drar in vatten i cellerna, en egenskap som det delar med det blodtryckssänkande mineralet kalium, och därför borde motverka högt blodtryck i teorin. Dessutom ger ju brister hjärtklappning, som jag precis tog upp.

En ny studie avfärdar taurinhypotesen och författarna menar snarare att taurin skyddar hjärtat: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24615238

Vad är det då som har orsakat dödsfall i samband med konsumtion av alkohol tillsammans med Red Bull? Drycken innehåller även raffinerat koffein som just ger högt blodtryck och hjärtrusning hos koffeinkänsliga personer. Alkohol, sinnesstämning och dans kanske gör att man inte märker av de negativa effekter förrän det är för sent? Får man även samma risker av att svepa Irish Coffee i samband med dans på en utekrog?

Kött lika farligt som rökning?

I dagens Aftonbladet kan man läsa om att kött är lika farligt som att röka. Bakom påståendet står Valter Longo som bland annat gjort sig känd för att förespråka 5:2-dieten. Har han rätt? Enligt mig har han vissa poänger när han säger att en överdriven köttkonsumtion kan leda till ohälsa. WHO har sedan länge slagit fast att en hög köttkonsumtion ökar risken för tjock- och ändtarmscancer som är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige idag. Därför är det sannolikt klokt att hålla nere sitt köttintag, om inte annat ur miljö- och etikperspektiv.

Tyvärr genereliseras det grovt och många likställer kött med protein, vilket är direkt vetenskapligt felaktigt. Även om kött innehåller protein innehåller det så mycket annat som kan påverka risken. Den starkaste kandidaten för ökad cancerrisk är myoglobin, det röda färgämnet i kött.

Om jag tolkar Valter Longo rätt borde hans budskap innebära att proteinintaget ska hållas nere. Men vad händer då med intaget av kolhydrater och fett? Sannolikt ökar dessa och just kombinationen av de två är ökänt aptitstimulerande. Ökar energiintaget får man ingen minskning av alla de tillväxthormoner som Valter är så rädd för.

Det känns som Valter har en lång bit kvar innan han hittar en fungerande helhetslösning.

5:2 blir 4:3...

Vad fantastiskt det är att det ständigt kommer nya kosttrender. En del är ju riktigt bra, som exempelvis att öka sitt intag av protein (dock ej nödvändigtvis kött) för att skapa mer mättnad, medan andra är ganska illa. Till och med riktigt illa.

Mitt förrförra inlägg handlade om 5:2-dieten som jag menar är en väg in i ohälsa. Risken är att folk med latenta ätstörningar plockar upp detta och tolkar det som att svält är något positivt för hälsan. Mycket riktigt har jag redan stött på folk som är på väg att drabbas. Ofta är det unga tjejer som, precis som de flesta av oss, gillar god mat. Blir det en pizza på fredagen tillsammans med lite godis och snacks är problemet lätt att åtgärda. Följer man redan en 5:2-diet med två fastedagar per vecka är det ju bara att utöka antalet fastedagar till tre. Så är cirkeln sluten och man är inne i ett kompensatoriskt tänkade, vilket är utmärkande för ätstörningar.

Lägg därtill att vissa "hälsogurus" som promotar 5:2 med argument om hur mycket de har minskat i vikt tidigare ställt sig bakom ett otal andra dieter. Oseriöst och ansvarslöst är ord som jag kommer att tänka på.

Idag är det avslutning på höstens andra kostrådgivarutbildning. Här är en bild från dagens skrivning:

 Och här är en bild från tidigare utbildning i Göteborg under hösten:

Kakao är bra för blodfetterna!

Kakao är blan det mest antioxidantrika man stoppa i sig och en hel del intressanta hälsoeffekter har kopplats till kakao som bland annat minskad risk att bränna sig i solen och positiva effekter på blodtryck. Man vet även att kakao ökar det goda kolesterolet HDL. En hypotes om vad som står för den goda effekten är att att kakao innehåller mkt antioxidanter som på något sätt har en positiv effekt på blodfetterna. En ny studie har undersökt den HDL-höjande effekten av teobromin, en framträdande komponent i kakao. Resultaten visade att teobrominet ökar HDL. Alltså är det inte bara antioxidanterna i kakao som är det positiva effekterna. Teobromin är annars orsaken till att hundar kan dö av hjärtrusning när de äter choklad. Den risken finns inte för människor eftersom vi har enzymer som bryter ner teobrominet.

I helgen var det avslut på vår nya Hälsoinspiratörsutbildning. Vi är mycket nöjda med kursen och det är våra deltagare också. Kursledare är Camilla Rova som för övrigt är aktuell på TV3:s satsning Min stora lata familj.