Kött ökar risken för diabetes typ II!

I en studie på drygt 4 miljoner personår från tre olika material på ca 200.000 människor såg man att konsumtion av rött kött, både charkuterier och färskvaror, ökade risken för att drabbas av folksjukdomen diabetes typ II. Ersätter man en portion kött med mejerier med låg fetthalt, nötter eller fullkorn sjönk risken 16-35 % enligt studien. Frågan är förstås vilka ämnen som kött som påverkar risken. Eller är det något i fullkornet, nötterna eller mejerierna som skyddar?

Sedan inlägget sist har det varit utbildning i Stockholm:

Och mässa i Västerås:

Stroke av rött kött?

I en nyligen publicerad studie på 40.000 svenska såg man att konsumtion av rött kött var kopplat till en ökade risk för stroke. Värt att notera var att kopplingen inte gällde färskt kött utan bara processat kött (bacon, korv och charkuterier). Läs mer på: http://www.ajcn.org/content/94/2/417.abstract

Personligen tycker jag att man inte ska överäta kött, detta av flera orsaker. En hög konsumtion har kopplats till en ökad risk för vissa cancerformer och kan påverka sjukdomar som reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar negativt. Ovanpå det har vi förstås frågor som rör miljö och etik.

Kött är förstås inte bara negativt för hälsan då det mättar bra per kalori och är därför intressant i viktminskningssammanhang. Dessutom är det en bra källa för olika näringsämnen, som t. ex. järn.

Jag tycker dock att det är viktigt att man framhåller alla kända hälsoaspekter på ett livsmedel istället för att ensidigt lyfta fram för- eller nackdelar så att det ska passa ihop med någon populär kost-religion. Konsumerar man rött i rimliga mängder (80-130 gram) finns det dock få negativa hälsoeffekter.

I veckan har det varit kostrådgivarutbildning i Göteborg:

Mättat fett farligt och frukt skyddar?

Eftersom debatten kring det mättade fettets farlighet och fruktens nyttighet fortfarande är het vill jag passa på att röra om lite mer i grytan. I en nyligen publicerad genomgång av flera studier fann man att mättat var kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Slutsatsen från studien var ett en reducering alternativt modifiering (läs byta ut mättat mot omättat) gav en 14% riskminskning för hjärt- och kärlevent (t. ex. hjärtinfarkt). Läs mer här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21735388. Kanske hade skillnaderna varit ännu större om man i studien bröt ut mättat fett i kokos och mejerier mot fett från fyrfota djur?

I en kinesisk studie såg man en skyddseffekt av frukt och grönsaker, i synnerhet kålväxter. Studien innefattade drygt 130 000 personer som följdes i ca tio år. Forskarnas slutsats var att uppmuntra konsumtionen av frukt och grönsaker. Läs mer här: http://www.ajcn.org/content/94/1/240.abstract

Motionera med TV-spel!

Att sitta framför en dator eller TV-spel har oftast inte så mycket med fysisk aktivitet att göra, men idag finns det en uppsjö av TV-spel som faktiskt kräver en hel del fysisk aktivitet. Är det då jämförbart med traditionell fysisk aktivtet? I en ny studie på överviktiga barn såg man att ”aktiva” TV-spel faktiskt har en positiv påverkan BMI och kroppssammansättning. Har man svårt att motivera sina barn att röra på sig kan kanske detta vara ett bra alternativ…

I förra veckan hade vi kursavslutning på en kostrådgivarutbildning:

Jag vill också passa på att tipsa om vårt tränings- och kostevent 20-21 augusti: Food & Fight. Läs mer på http://www.pnc.nu/index.asp?idCategory=208

Fet av glutamat!

Idag är många rädda för tillsatser och en av de mest utskällda är glutamat. Men vad är glutamat och varför är det så farligt?

Till att börja med måste vi konstatera att glutamat är ett naturligt ämne som behövs i våra kroppar. Glutamat är en aminosyra som bygger upp proteiner i våra kroppar. Dessutom används den som en så kallade transmittor som möjliggör kommunikation mellan vissa nervceller. Glutamat ingår i de flesta proteinkällor vi äter och är en del i naturlig och bra kost. Men varför skulle vi då påverkas negativt av glutamat som tillsats?

Det finnas tyvärr många myter kring glutamat som att det kan ge astma, allergier och till och med cancer. Jag har inte hittat någon forskning som stöder detta. Det finns vissa indikationer på att glutamat kan påverka inlärning och koncentration hos känsliga individer som konsumerar mycket. Det finns också personer som är mer känsliga för glutamat i fri form i maten och som reagerar mer än andra. Tillståndet kallas för Chinese Restaurant Syndrome och kännetecknas av att man känner sig avdomnad, får hjärtklappning, huvudvärk och hetta i ansiktet. Symptomen kommer då en känslig person äter mycket glutamat och håller i sig någon timme. Upplever man dessa symptom påverkar det förstås inlärning negativt, men det är knappast något stort problem om man jämför med effekten av socker på koncentrationsförmågan.

Det stora problemet med glutamat är att det används som smakförstärkare och kan leda till att man äter mer och därmed ökar förstås risken för övervikt. Dessutom används glutamat i så många hel- och halvfabrikat att personer som äter mycket hel- och halvfabrikat riskerar att få i sig stora mängder. I en ny studie konstaterar man att glutamatkonsumtion kraftigt ökar risken för att utveckla övervikt: http://www.ajcn.org/content/93/6/1328.abstract

En lätt lösning på problemet är att laga sin mat själv. Lätt åtminstone i teorin...

LDL – ingen bra riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdom?

På senare tid har allt fler börjat ifrågasätta LDL (även kallat ”det onda kolesterolet”) som en riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdom. Min uppfattning är att LDL har ett värde som en markör för hjärt- och kälrsjukdomsrisk, men den är kanske inte den viktigaste och det är förstås bara en parameter bland många andra.

Bland dem som ifrågasätter LDL som riskfaktor hänvisar man till att det istället är härskning (oxidering) av LDL som avgör risken för att drabbas och inte LDL-halterna i sig. Personligen tror jag att härskning av LDL-kolesterol är en av de viktigaste riskfaktorerna för åderförfettning. Ju mer man motverkar härskningen desto mindre betydelse får LDL-halterna i blodet. Därför är det viktigt att få sig ämnen som motverkar härskning (t. ex. antioxidanter) och undvika saker som ökar härskning (t. ex. rökning).

Men ju högre halter av LDL man har desto större blir ”träffytan” för härskning. Att LDL-halter har betydelse illustreras av att personer med medfödda defekter som ger abnormt höga LDL-halter i stort sett alltid drabbats av åderförfettning (om de inte behandlas med läkemedel). Många kritiker mot LDL menar att höga LDL-värden snarare är ett symptom på kärlskada, men har man medfödda defekter i LDL-omsättningen kan det knappast med automatik innebära kärlskada.

Höga HDL-värden har generellt ansetts som en skyddsfaktor, men i vissa fall, som till exempel när man studerar effekten av det manliga könshormonet testosteron, ser man en skyddseffekt av hormonet trots att det har en minskande effekt på HDL. Detta beror sannolikt på att testosteron förbättrar upptaget av HDL till levern. Jag ser fram emot vad denna intressanta debatt mynnar ut i.

För tillfället befinner jag mig i Jönköping för att avsluta en kostutbildning. Här syns några av deltagarna på kursen:
Dessutom blev det lite gymträning på Sportlife på Östra Storgatan:

Tarmcancer av lågkolhydratkost?

Debatten går het kring hälsoeffekterna av lågkolhydratkost. Ett av argumenten emot är att ett ökat intag av fett, framförallt mättat fett, och rött kött kan öka risken för tarmcancer. Dessutom kan ett minskat intag av kolhydrater många gånger medföra ett lägre intag av fibrer som är viktigt bränsle för våra tarmbakterier som bildar många cancerskyddande ämnen i tarmen.

I en ny studie undersökte man effekten av lågkolhydratkost (rikligt med fett och max 22 gram kolhydrater per dag) och en kost med medelhögt kolhydratintag (ungefär lika delar energi från fett, kolhydrater och protein). Dessa jämfördes med en kontrollgrupp som åt mycket kolhydrater. Resultaten visade att kända riskmarkörer för tarmcancer ökade i båda testgrupperna. Samtidigt minskade skyddsmarkörer i lågkolhydratgruppen. Resultaten visade alltså att lågkolhydratgruppen låg mest illa till, följ av gruppen med moderat kolhydratintag och bäst låg hög-kolhydragruppen.

Intressanta resultat, särskilt för mig som brukar förespråka en kost med moderat kolhydratintag. Men är slutsatsen verkligen att tarmen mår bäst av mycket kolhydrater? En viktig faktor som påverkar precis lika mycket som energifördelning är förstås vilka livsmedel man väljer. Baserar man sin kolhydratbegränsade kost på feta animalier och utesluter bra fiberkällor som baljväxter, grönsaker och frukt? Eller väljer man bort hårdstekt bacon och äter extra mycket grönsaker?

Här finns studien för den intresserade: http://www.ajcn.org/content/93/5/1062.abstract

Sedan har det varit lite utbildning på Axelsons och vår egen kostrådgivarutbildning: