Snart redo för Fitnessfestivalen!

I skrivande stund har jag provskrivning med en grupp Kostrådgivare. På eftermiddagen kommer Susanne Dalsätt hit och föreläser för oss. Sedan bär det av till Göteborg och Fitnessfestivalen!

Föreläsning med Eva Rusz

Idag hade vi KBT-föreläsning med Eva Rusz på vår fördjupningskurs för Kostrådgivare. Alltid lika inspirerande att lyssna på henne!

Isodieten bäst för att hålla vikten?

Alla skryter på sin vattvälling och nu blir jag tvungen att skryta på min. I en ny studie på viktminskning undersökte man vilken sammansättning på kosten som fungerade bäst för att hålla vikten efter en viktnedgång. Studien undersökte effekterna av fyra olika kostsammansättningar med högt eller lågt proteininnehåll kombinerat med högt eller lågt glykemiskt index. Resultaten visade att lågt proteinintag och högt GI ökade risken för viktökning. Den bästa kosten var den proteinrika med lågt glykemiskt index, dvs hörnstenarna i isodieten.

Idag har vi föreläsning om stress på vår steg-2-utbildning för Kostrådgivare. Föreläsare är Petra Lundström:

Större risk att dö för dem som äter lågkolhydratkost baserad på animalier?

Kolhydraternas farlighet/nyttighet är ett ständigt trätoämne och det finns flera nya studier som visar olika resultat. En ny japansk studie (http://www.ajcn.org/content/early/2010/08/04/ajcn.2009.29146.abstract) visade skyddseffekter av att öka intaget av mättade fetter (här har man inte skiljt på olika sorters mättade fetter). Japaner har ett generellt lågt intag av fett och ett ökat intag av mättat fett var här en markör för ett minskat intag av kolhydrater. Den japanska studien går i så fall i linje med en annan stor studie som visade att mättat fett var bättre än högglykemiska kolhydrater (http://www.ajcn.org/content/91/6/1764.abstract). I den senare studien verkade kolhydrater med medelhögt GI ha samma riskeffekter som mättat fett och låg-glykemiska kolhydrater verkade (dock ej signifikant) ha skyddseffekter jämfört med mättat fett.
En tredje studie jämförde dödlighet mellan lågkolhydratkost baserad på animalier jämfört med vegetabilier (http://www.annals.org/content/153/5/289.abstract?sid=76ddab69-cdd6-437a-bd76-e51fb3482b96). Studien visade att en ökad dödlighet för dem som åt kost baserad på animalier och en minskad dödlighet för dem som åt en mer vegetabiliebaserad variant.

Kanske lagom är bäst ändå?

I veckan har jag haft utbildning och då med en fantastisk grupp steg-2:are:

Allt för hälsan i Stockholm!

I helgen gick Sveriges största hälsamässa av stapeln och det var lika intensivt och roligt som vanligt. Under helgen hade jag många trevliga pratstunder och särskilt roligt var det att hälsa på er som har gått våra utbildningar. Väldigt kul att höra att så många är aktiva inom kostområdet!

Jag passade på att fota hälsokocken Jacob Wismar i full action:Jacob passade på att "hämnas" på mig från scen genom att presenterade mig för publiken som han dessutom fick att applådera för mig. Galet och kul!

Blossom hade mycket folk kring sin monter och intresset var stort kring hennes nya tidning:

Har vi tämjt det mättade fettet – är det inte farligt längre?

Fett är ett näringsämne som många har olika uppfattningar om. Under de senaste decennierna har de flesta varit rädda för fett eftersom det är det mest energirika näringsämnet i våra mat. I takt med att övervikt började bli ett problem som ökade i omfattning globalt uppmanades folk att äta mindre fett för att de således skulle få i sig mindre energi. På senare år förstod man att det fanns skillnader mellan olika sorters fetter och då grupperade man fetternas ”nyttighet” efter deras kemiska egenskaper. Var de mättade så blev de automatiskt dåliga och var de omättade var de nyttiga.

Det finns alltid risker med att generalisera och i detta fall missade man att mättade fetter inte är en homogen grupp med avseende på vilka effekter de har på våra kroppar. Korta mättade fettsyror, sådana som bildas vid bakterienedbrytning i tjocktarmen, har mycket goda effekter bland annat på inflammationer och blodfetter. De medellånga fetterna, så kallade MCT-fetter, finns rikligt i kokos och till viss utsträckning i mejerifetter. Dessa fetter har också i allmänhet bra hälsoeffekter. De långa fetter, så kallade LCT, finns i fett från fyrfota djur och dessa har mindre positiva effekter på vår hälsa.

Men vad innebär då detta? Att man måste utesluta allt LCT ur sin kost? Hittills har våra myndigheter haft ungefär den hållningen. Personligen ser jag inget fel med att hålla ner andelen LCT-fetter, snarare tvärtom. Men hur farliga är de egentligen? Klart är ju att mättat fett inte är någon stor risk faktor och även om LCT-fetter är en större riskfaktor än mättade fetter generellt är det inte det första man behöver bekymra sig om. Innan man byter ut allt mättat fett mot omättat bör man se över sitt intag av bland annat omega-3, grönsaker, baljväxter och fibrer. Dessutom måste jag också påpeka att mättade fetter också har sina fördelar genom att de är mindre härskningsbenägna och åt vi bara omättade fetter skulle härskningsstressen på våra kroppar sannolikt öka.

Mer om detta kan läsa om t. ex. här: http://www.medicalnewstoday.com/articles/203288.php

Det är också viktigt att det inte tolkas som att det är nyttigare att stoppa i sig mättat fett än omättat eller att man ska frossa i smör. Just kombination fett och kolhydrater är starkt aptitstimulerande och det är ju det sista man vill om man har problem med övervikt eller höga blodfetter.

Här är en bild från kursen som slutade förra veckan:

Och så har jag fått vara med lite i MIx Haxholms blogg: http://www.ifknorrkoping.se/Blogg.aspx?m=332563&m1=338581

Himalayasalt, workshops och mässa Lidköping!

Först av allt måste jag göra upp en gång för alla med Himalayasalt. På senare tid har jag fått frågor angående en relativt ny produkt kallad Himalayasalt. Eftersom jag inte har haft 100% koll på vad detta är har jag inte tagit ställning vare sig för eller emot det. För en tid sedan gjorde jag en research om produkten och det jag fann var hårresande. Himalayasalt marknadsförs som ett nyttigt salt som inte har några negativa effekter på blodtryck, vilket vanliga salt kan ha på känsliga individer.

Det har sedan länge funnits bordsalter som har ett högt innehåll av kalium som neutraliserar eventuella blodtryckshöjande effekter av saltet. Men innehåller Himalayasalt kalium? Gör det så är mängderna försvinnande små då saltets ”salthalt” är ca 97%, dvs precis i nivå med vanligt bordsalt.

Himalayasalt ska även ha andra smått mirakulösa hälsoeffekter, vilka inte kan bekräftas med vetenskapliga studier eller ens faktamässigt underbyggda resonemang eller teorier. Bland annat ska saltet innehålla samtliga grundämnen, vilket i praktiken skulle vara farligt (ex. uran, plutonium), men lyckligtvis omöjligt (lättflyktiga ädelgaser, t. ex argon) att åstadkomma i verkligheten.

Saltet sägs också innehålla så kallade biofotoner. Fotoner är ljuspartiklar (som alltså färdas med ljusets hastighet) och biofotoner är sådana ljuspartiklar som bildas i organismer, t. ex. i djuphavsfiskar. Kan man stänga in fotoner i saltkristaller? Svaret är förstås nej!

Dessutom verkar inte Himalayasaltet komma från Himalaya utan från saltgruvor i Pakistan där man bryter orent salt, sådant som bl. a. används till vägsalt. Bluff!

Mer om denna bluff går att läsa exempelvis i denna blogg: http://home.student.uu.se/maer5745/2007/04/himalayasalt-mirakelmat-eller-bluff.html

I veckan som varit har det varit workshoppar för dem som har gått våra utbildningar och nu till helgen är det hälsomässa i Lidköping. Välkommen om du har vägarna förbi!

Bilder från workshopparna: