Undvik lättprodukter och ät det som växer ovan jord?

Alla har vi hört olika typer av tips eller regler för hur man ska äta för att uppnå optimal hälsa och form:

Undvik lättprodukter!

Ät bara det som växer ovan jord!

I ovanstående påståenden ligger onekligen en del sanning, men som vanligt är det vanskligt att vara kategorisk och generalisera. Syftet med att undvika lättprodukter är förstås att man är rädd för tillsatser, som bland annat socker. Tillsatt socker är förstås inte bra och även andra tillsatser kan vara problematiska. Tillsatser (utom socker) är inte det stora hälsoproblemet. Tillsatser är för mig en markör som talar om att livsmedlet är industriellt processat. Då hjälper det tyvärr inte att välja bort lättprodukter då mycket innehåller massor med tillsatser och är industriellt processat utan att för den sakens skull ha epitetet ”lätt” framför sig. Det finns även exempel på lättprodukter som inte är mer processade än ”originalprodukten”. Exempel på sådana lättprodukter är lättmjölk och lättkesella. Lätt crème fraiche är dock en helt annan historia. Läs på förpackningen om det är en produkt som du äter regelbundet. Äter du livsmedlet sällan spelar det ingen roll!

Hur är det med grödor ovan jord då? Syftet här är att man ska minska intaget av raffinerade kolhydrater, men frågan är om man verkligen kan vara så kategorisk? Gröna ärtor växer ovan jord, men innehåller lika mycket, eller till och med något mer kolhydrater än rödbetor. Kan man verkligen jämföra potatis med pasta? Ett halvt kilo potatis motsvarar 120 gram pasta med avseende på kolhydratinnehåll. Då får man betänka att potatisen växer under jord och pasta görs ju som bekant från vete som växer ovan jord. Listan kan fyllas på med hur många exempel som helst, men det viktiga när det gäller kolhydrater är att välja så oraffinerade källor som möjligt. Det är till exempel stor skillnad mellan kokt fullkornsbulgur och vitt, luftigt matbröd som ju båda faktiskt är tillverkade av ungefär samma råvara.

Slutsatsen blir: välj oraffinerat och läs på innehållsdeklarationen på de produkter du äter ofta!

 

Är socker eller fett farligast?

På senare år har det tvistats en hel del om vad som är värst: socker eller fett? Vetenskapens värld har gjort ett reportage om ett tvillingpar som gör ett kostexperiment för att utröna vad som stämmer. Självklart kan man inte dra någon slutsats från en studie med endast två deltagare, men enligt Vetenskapens värld kan man ändå få en ”hint” om vad som gäller.

Hmm, kan man verkligen det?

Hm

Den ene tvillingen åt en lågfettkost och den andre åt högfettkost under en månad. Båda tvillingar minskade i kroppsfett och det övriga utfallet såg ut så här:

”Högfett-tvilling” vs ”Lågfett-tvilling”:
-Ingen förändring i kolesterol hos någon av dem
-Högfett-tvillingen tappade mer kroppsfett och mer muskler
-Den kognitiva förmågan försämrades hos den med högfettdiet
-Högfett-tvillingen presterade sämre vid högintensiv träning
-Högfett-tvillingen fick försämrad insulinkänslighet (förstadie till diabetes) och högre fasteblodsocker

Mina tankar om viktförändringen
Om man minskar eller ökar i vikt av fettfattig eller kolhydratfattig kost beror helt på energibalansen. Vilken mättnad du får av fett eller kolhydrater beror på genetiska förutsättningar och på vilka livsmedel du konsumerar. Det som är aptitstimulerande för de flesta är kombinationen av fett och kolhydrater tillsammans (tänk kokt potatis med gräddsås – äter du dessa ihop äter du fler potatisar OCH såsen). Därför är det troliga utfallet viktminskning när man tar bort fett ELLER kolhydrater. I alla fall om ursprungskosten är dålig, vilket den i regel är för överviktiga. Hur mycket muskler man tappar verkar mest avgöras av hur mycket man tränar. Tränar man inte ger all viktminskning stora muskelförluster, i alla fall om det går fort.

Träningsprestationer
Vid högintensiv träning använder musklerna kolhydrater och har man mer lagrade kolhydrater i musklerna presterar man förstås bättre. Inget konstigt med det. Hur prestationen påverkas vid lågintensiva aktiviteter är dock inte lika klart.

Försämrad insulinkänslighet
Att extrem lågkolhydratkost ger en försämrad insulinkänslighet är vare sig något nytt eller konstigt. Äter man extremt lite kolhydrater anpassar sig kroppen genom att minska insulinkänsligheten för att bättre hushålla med den lilla mängd kolhydrater som finns. Detta är förstås ett problem för den som äter extrem lågkolhydratkost och som fuskar till det med lite sött ibland – något som jag tror förekommer betydligt oftare än vad de flesta lågkolhydratätare vill erkänna. Den försämrade insulinkänsligheten har kopplats till förhöjda nivåer av fria fettsyror, vilket ofta ses hos diabetiker typ II.

Kognitiv förmåga
Hjärnan verkar alltid bli trögare med mindre kolhydrater, i alla fall initialt. På längre sikt är det inte lika självklart då studier på detta visar väldigt olika resultat.

Inte så mycket nytt under solen tycker jag, men jag älskar deras slutsats som jag har predikat i åratal:

Ät mindre processad, mer oraffinerad mat och träna regelbundet!